Aprezenta matadalan ba protesaun menoridade nian

Aprezenta matadalan ba protesaun menoridade nian

Venilale – Institutu Filhas de Maria Auxiliadora – TIN (FMA) iha matadalan polítika ba preventiva atu proteje labarik eh menoridade. Polítika no akompañamentu institutu Filhas de Maria Auxiliadora ba preventiva atu proteje labarik ho menóridade.Tuir konvensaun kona ba direitu labarik nian, Art. 2 protesaun ba labarik sira mak nu’udar responsablidade hamutuk Instituisaun sosial governu nian ka privadu, Instituisaun Judisial, Instituisaun lejistativu ka interse di’ak labarik ki’ik oan sira sei iha konsiderasaun uluk no  Art. 3. polítika dezeña oinsa Intitutu Filhas de Maria Auxiliadora sei proteje direitu no seguransa ba labarik no foinsa’e sira ne’ebé hetan edukasaun iha eskola sira no fatin horik ba hanesan koléjio no orfan sira.

Objetivu kona-ba aprezentasaun nian ida ne’e mak atu fó orientasaun di’ak ba família orfans sira nian no edukadores sira nune’e bele tulun labarik sira hodi promove esperiénsia edukativa ida ne’ebé di’ak. Nune’e iha loron, 09/06/2017 Madre nain rua Ne’ebé delega husi provinsial mai aprezenta lei ida ne’e ba ami iha komunidade Maria Auxiliadora ho katogoriais oioin (Animadores, Kolaboradores, Família labarik orfans sira nian, voluntaria nain tolu, Pre-Aspirante, Aspirante, Labarik orfans no Irmans sira iha komunidade) hamutuk 262 pessoas.

Iha aprezentasaun ne’e fahe ba parte rua, parte primeiru Me. Emeralda soares  fahe kona-ba Proteje labarik sira iha prinsípiu sira ne’ebé ita tenke tuir.  Liu-liu oinsá atu tau matan no defende labarik sira, nu’udar finalidade atu promove sira nia dignidade, fo di’ak ba isin, mental no espirituál.

Iha Parte segundu Madre Sebastiana aprezenta lei protesaun ba labarik sira – kódigu penál Timor-Leste tuir  Art. 145, 155, 166, 177, 178, 181 no 182. Lei ne’e ninia finalidade mak tulun ema atu lahalo diskriminasaun no aprende respeita ema nu’udar ema no labele halo ema hanesan jogus ida, hodi halimar, tanba sira iha dignidade. Lei sira ne’e foti husi konvensaun ba direitus labarik sira nian adapta husi Asembleia Jeral Nasaun Unidas iha 20 de novembru 1989.

Familia husi labarik Orfan sira nian barak apresia no iha ida ne’ebé dehan Karakter Timor nian ne’e nakonu ho violensia nune’e rekomenda atu bele implementa mós lei ida ne’e iha baze. Nia dehan tan, atu halakon susar, maibé atu evita resposta mak prevensaun. Nune’e husi Madre nain rua nia reposta mak atu uza duni lei ida ne’e iha ambiente salesiana atu prevene husi asaun negativu sira atu bele dezenvolve dignidade labarik menoridade.

Tuir Voluntaria Cecilia nia komentario nia dehan; Lei preventiva ne’e ajuda ita atu komprende didi’ak labarik sira nia direitu no ajuda edukadores sira atu organiza-an iha fatin hotu, ba liafuan no hahalok. Se lae halo labarik sira sai vítima ba sira nia moris liu-liu ba sira nia direitu rasik.

Ikus, família hotu agradese no kontenti ho Madre nain rua ninia aprezentasaun furak ida ne’e ne’ebé presiza esforsu-an hodi moris tuir no Agradese mós ba jogus atividade rekreasional edukativa direitus umanu ba labarik no foinsa’e sira nian.