Hateken salezianu ba vida konsagrada. Livru foun Reitór-Mór nian

Hateken salezianu ba vida konsagrada. Livru foun Reitór-Mór nian

Redasaun/ANS – Padre  Pascual Chávez Villanueva, susesór da-9 Don Bosco nian (husi 2002) hakerek livru ida ho títulu “Testimoni del Dio vivente. Natura e futuro della Vita Consacrata. Una visione Salesiana”, iha lia-tetun “Sasin Maromak moris nian. Natureza no futuru Vida Konsagrada nian. Vizaun Saleziana ida”. Iha livru ne’ebé Libreria Editrice Vaticana mak edita ne’e, bele hetan Reitór-Mór nia surat sirkulár ruma, nia intervensaun no reflesaun sira, no iha loron 3 Outubru liubá aprezenta iha Auditorium San Pio X, besik Vaticano. Iha enkontru ne’ebé jornalista husi RaiNews 24 Vania De Luca maka modera, iha mós intervensaun husi kardeál João Braz de Aviz, perfeitu Kongregasaun ba Institutu vida konsagrada no sosiedade vida apostólika, padre Gianpaolo Salvini, jezuita, diretór antigu Civiltà Cattolica nian, padre Wojciech Giertych, domenikanu, teólogu Casa Pontificia nian no frei Enzo Bianchi, fundadór Komunidade Bose nian.

 

Ba Família Saleziana, ne’ebé hale’u Reitór-Mór, ida-ne’e festa ida. Marka prezensa iha aprezentasaun kardeál salezianu Raffaele Farina no bispu Enrico Dal Covolo, no bispu seluk, Vigáriu padre Bregolin no membru sira Konsellu Jerál salezianu sira-nian, Madre Yvonne Reungoat, Superiora Jerál “Figlie di Maria Ausiliatrice” hamutuk ho irmán lubuk ida.

Iha livru, padre Chávez uluknanai fó hanoin oinsá fundamentál tebes ba Kreda no ba Kongregasaun ida atu halo integrasaun entre “identidade karizmátika” ne’ebé “konsiste iha sai Jezús Kristu nia eskolante”, no “relevánsia sosiál”, katak misaun ida “ne’ebé iha sentru ema sira nia salvasaun, no iha ita-nia kazu foin-sa’e sira-nian”, ne’ebé iha “direitu ba Kristu”. Nia fó hanoin fali katak sá kontempla Na’i: “Koñese ho modu kle’an Nia, hadomi Nia ho intensidade boot liután no tuir nia ho radikalidade. Buat tolu haketak-laek.  Labele dehan katak koñese Kristu se la hadomi Nia; no labele dehan hadomi  Nia se la tuir Nia”.

“Ita simu bolun atu halo Eukaristia atu ita rasik sai Eukaristia, “paun silu nian’ no ‘tua suli nian’ ba ema seluk, atu sira bele iha moris no moris iha abundánsia”. Iha konferénsia ida halo iha España iha 2012, ho títulu “Profeta esperansa nian iha mundu ida ne’ebé moras”, nia dehan katak iha finál tinan 60 ko’aloia kona-ba risku ida katak vida konsagrada sei lakon. “Ne’e tentativu ida atu halakon Maromak husi vida públika, husi kontestu sosiál no mós husi konxiénsia pesoál; tentativu ida atu tau Kreda iha silénsiu no redús fiar ba buat ruma privadu, enkuantu umanidade moris hela krize kle’an ida esperansa nian”. Tanba senáriu oioin mundu nian hanesan relativizmu nst, “vida konsagrada sai nesesáriu no importante”. Vida konsagrada sai “sinál ida Maromak nia prezensa iha mundu sasin iha ksolok no konviksaun kona-ba Maromak nia ezisténsia”. Ba ne’e, vida relijioza tenke karakteriza ho “esperiénsia kle’an Maromak nian (místika), dedikasaun intensa vida komuñaun nian (profesia), dedikasaun totál ba sira ne’ebé kiak liu no ema heba’i (servisu)”.

Ikusnian Reitór-Mór hatudu dezafiu tolu ne’ebé bele hatán de’it ho “santidade pesoál no santidade komunitária”, ne’ebé halo atu bele fila fali ba “esensiál vida konsagrada nian: fó fatin dahuluk ba Maromak no sai memória Jezús nian, obediente, kastu no kiak”. Iha krize ida identidade nian: “ita la’ós asistente sosiál sira”; krize vizibilidade nian: “Ita relijiozu/a sira tenke sai sinál absolutu Maromak nian, iha plenitude moris nian, iha rikusoin Evanjellu nian”; krize kredibilidade nian: “Tempu to’o ona atu foti sa’e ulun, atu manifesta ba mundu ksolok kona-ba ita-nia hilin”. Maibé vida konsagrada maka “Maromak nia prezente ida ba Kreda no ba mundu”, nia konklui, “rezerva ida ba umanidade”. “Sé mak haree ita tenke deskobre Maromak”.