Karakteristika leader espirituál ba sékulu XXI

Karakteristika leader espirituál ba sékulu XXI

Ir Chiara no Padre ParedesRoma – Ohin 23 Outubru,  FMA Kapitulár sira kontinua prosesu dixernimentu nian, pesoál no komunitária molok hakat ba eleisaun Madre Jerál nian aban. Horisehik loraik, irmán Kapitulár sira, liuhusi Padre José Cristo Rey Paredes nia matadalan, buka identifika “dezafiu ida boot liu ne’ebé Kongregasaun tomak tenke enfrenta ohin no tinan neen mai”. Husi irmán sira-nia resposta mak sei gia atu hili lider ne’ebé iha kapasidade atu lori Institutu hatán ba dezafiu sira.

Serbisu ohin nian dedika ba dixernimentu kona-ba karakterístika lideransa nian ne’ebé sei gia Institutu FMA tinan neen mai. Pe. Paredes, hato’o reflesaun kona-ba “Leadership iha Espíritu”, hodi husu atu tuir Jezús nia konsellu: “Liurai nasaun sira nian ukun ho kroat, no ema hanaran sira ne’ebé ukun sira ‘benfeitór’.  Imi fali keta halo nune’e; maibé ida ne’ebé boot liu iha imi leet, nia sei halo an nu’udar ki’ik liu; ida ne’ebé ukun sei halo an nu’udar atan” (Lc 22,25-26).

Nia husu atu iha dixernimentu kontemplativu buka tau atensaun ba dimensaun étnika no interkulturál, tanba Institutu riku ho diversidade kulturál, nune’e husu kapasidade inkluzaun nian. Presiza halo ain-hakat husi aseitasaun no husi toleránsia pluralizmu nian ba partilla no interesamentu resíproku, katak ba interkulturál, ne’ebé nakfilak ita no prepara ba tipu dixernimentu foun transkulturál nian. Tuir Pe. Paredes, maioria numérika dalabarak la’ós indikasaun di’ak basá bele lori ba domíniu no ezkluzaun.  Ninia konsellu: “Respeita ho másimu biodiversidade ne’ebé entrega ba imi-nia Institutu. Fó onra ba minoria. Supera mentalidade mundana atu hili no organiza eleisaun sira, tuir kritériu interese maioria nian de’it. Momentu sira solidariedade nian ho ema seluk, ho diversu, rekoñesimentu prezensa Espíritu Santu nian iha ema seluk, sei hariku estraordinariamente imi-nia dixernimentu no imi-nia desizaun sira. Basá Espíritu mak fonte ba imi-nia diferensa sira” .

Hodi sita Martin Luther King nia liafuan “Ha’u iha mehi ida” ne’ebé revolusiona sosiedade, no  la’ós ho “ha’u iha programa ida”, Pe. Paredes hateten katak “ita moris iha tempu ida ne’ebé presiza mehi boot ida. Ita moris iha momentu ida espesiál istória nian nune’e presiza leadership ida iha mudansa ida époka nian, ne’ebé husu konversaun misionária” atu realiza mehi:  “Sai ho foin-sa’e sira uma ne’ebé evanjeliza”.

Padre Paredes aprezenta modelu leadership mundu profanu ohin nian hanesan 1) leadership & followership; 2) leadership “Start wiht why” atu lori ba to’o 3) leadership iha Espíritu.

Leadership-followership mak modelu ida Barbara Kellerman nian. Nia hakerek livru rua: ida The end of leadership no rua Followership. Ba Kellerman, lideransa lahó followers/maktuir la iha sentidu. Problema la’ós de’it nesesáriu iha ema ruma iha oin, halo inisativa barak, gasta osan barak ba sira-nia formasaun, maibé husu oinsá ho sira seluk, sei halo sá loos ba sira. Ita oras-ne’e iha tempu ne’ebé labele hanoin de’it kona-ba leadership maibé ba liafuan followership. Kellerman defende teze ida-ne’e: “Oinsá maktuir sira bele muda lider sira no sai fonte mudansa nian iha komunidade, iha sosiedade?”. Maktuir/follower sira iha kbiit atu muda lider sira. Nune’e tema la’ós de’it “lider ida-ne’ebé?, maibé mós modelu maktuir ida-ne’ebé mak ita hakrak?. Ida-ne’e implika formasaun hamutuk, la’ós de’it keta-ketak. Basá ema ida bele sai lider no maktuir: iha kontestu ida nia lider no iha kontestu seluk ni amakturi: lider iha kontestu instituisionál, maibémakturi iha kontestu ekleziál… Iha sentidu ne’e, Amu-Papa Francisco  lider ida maibé tempu hanesan maktuir ida.

Reflesaun seluk husi mundu profanu mak ida Anthony J. Gittins,  ne’ebé dehan tenke sai lideransa ne’ebé la impoin, la’ós estilu koloniál lideransa nian, ne’ebé deside mesak saida mak ema seluk tenke simu. Presiza lider ne’ebé envolve  ema seluk, konsulta sira, husu sá mak sira presiza, servant-leader.

Iha modelu seluk lideransa nian ne’ebé importante liu: lider tranformadór/a no lideransa “tanba sá nian”. Ne’e mak modelu lideransa Simon Sinek nian ne’ebé kria “the golden circle” no “start with why”. Lider hotu hatene halo saida,balun hatene oinsá halo no uitoan liu mak hatene tanba sá halo. Lideransa ne’ebé loos no transformadora mak lideransa “tanba sá nian”.Scrutate

Leadership ne’e mak leadership teolójika, leadership servidór/a nian, kolaboradór/a Espíritu nian, serbí Na’i nia misaun, lideransa “tanba sá nian”. Lider tuir Maromak nia fuan sei tulun atu kontempla istória la’ós de’it haree buat ne’ebé la’ó la loos, maibé liuliu deskobre progresu umanidade nian no esperiénsia grasa nian, mehi buat ne’ebé imposivel atu to’o ba buat ne’ebé tuir ema labele halo, no planu lideransa ho ema seluk nia kolaorasaun no ikusmai deside ba transformasaun. Lideransa Espíritu nian dada ema ho sira-nia ezemplu, hamosu dezeju no imitasaun… sira mak lider ne’ebé naksira esperansa husi sira-nia oin. Sira prontu atu selu presu nesesáriu hodi konfia iha Na’i, asume risku, soe dai, ka la’o ih abee leten hodi la mout… Lider ne’ebé lori Institutu atu la’o ho Kreda sai ba hasoru foin-sa’e sira iha perfieria jeográfika no ezistensiál sira ohin loron nian.

Klima hotu mak klima orasaun nian. Irmán sira la dedika de’it tempu ba orasaun naruk hanesan adorasaun, maibé mós ho hahalok konkretu hadera an nian. Bele konstata Espíritu nia prezensa no Maria Auxiliadora nian, basá iha ne’ebé iha Maria, iha ne’ebá iha Espíritu, fonte moris no renovasaun nian.