Sínodu, «tau hamutuk lialoos no laran-sadia»

Sínodu, «tau hamutuk lialoos no laran-sadia»

janette no familiaRoma – Loron datoluk serbisu Sínodu Estraordináriu kona-ba família. Padre Sinodál sira foka sira-nia estudu iha kapítulu 2 Parte II Instrumentum Laboris nian, no trata tema haat: krize fiar no vida familiár; situasaun krítika iha famílai laran; situasaun partikulár ruma.

Iha aprezentasaun lais Kardeál Raymundo Damasceno Assis, Arsebispu Aparecida (Brasil) nian kona-ba tema haat ne’e, nia espesifika katak entre “situasaun krítika iha família laran”  ita hetan difikuldade relasaun no komunikasaun nian, entre kazál sira, entre maun no biin-alin sira, separasaun, forma oioin violénsia no abuzu nian, dependénsia ba droga, alkol no jogu taru-osan nian, media no social network. “Ba realidade sira ne’e hotu Kreda hakarak fó resposta adekuada ida ba tempu sira ohin nian”. Entre influénsia esterna sira, ita hetan pobreza, serbisu, migrasaun sira.

Hafoin, Kardeál aprezenta señora Jeannette Touré, prezidente nasionál Asosiasaun Feto Katólika Ivory Coast nian , ne’ebé kaben ho musulmanu ida. Señora ne’e hateten katak nia iha posibilidade atu hakiak oan na’in lima no bei-oan na’in neen iha fiar sarani. Iha Asembleia ohin intervein kazál seluk mós husi Amérika Norte, Áfrika Súl, Austraalia no Filippinas kona-ba tema oioin hanesan espiritualidade kazál sira-nian, problema sira ne’ebé oan sira enfrenta iha família sira ne’ebé inan-aman la kaben no problema seluk tan.

Intervensaun sira lori na Kreda sira iha Médio Oriente no iha Áfrika Norte: Kreda rua ne’e moris iha kontestu polítika, ekonómika no relijiozu difisil, ho efeitu negativu ba família sira. Iha ne’ebá, lei impede atu família moris hamutuk, pobreza lori ba migrasaun, iha-ne’ebé iha fundamentalizmu relijiozu no sarani sira la iha direitu hanesan ho sidadaun musulmanu, mosu problema difisil ba família sira ne’ebé forma husi kazamentu mistu. Kreda nia dezafiu mak komprende, katekeze ida-ne’ebé bele oferese ba oan sira moris husi uniaun ida-ne’e no oinsá hatán ba katóliku sira ne’ebé kaben mistu, ne’ebé hakarak kontinua moris sira-nia fiar. Dezafiu seluk mak sarani sira ne’ebé konverte ba Islam atu kaben.

Kona-ba kestaun disvorsiadu sira ne’ebé kaben fali, bispu sira evidensia katak Sínodu tenke fó atensaun ba sira, maibé hodi tau hamutuk objetividade lialoos nian ho laran-sadia ba ema no ba ninia terus. Sarani barak moris iha situasaun ne’e la’ós tanba sira-nia kulpa. Durante asembleia, Padre sira reflete mós kona-ba kontributu indispensavel leigu sira-nian iha anúnsiu Evanjellu família nian: liuliu foin-sa’e sira, movimentu ekleziál sira no komunidade foun sira ne’ebé hala’o servisu importante, hodi lori ba oin misaun profétika ida no ba kontra korrente tempu ohin nian. Rona no fiar liután iha leigu sira, esensiál liu basá ho sira mak Kreda bele hetan resposta adekuada ba problema sira família nian.

Tema seluk ne’ebé foka mak serbisu ne’ebé la metin no dezokupasaun: laran-susar atu hetan serbisu seguru kria difikuldade iha família, nune’e mós pobreza ekonómika ne’ebé dalabarak impede atu iha uma ida atu horik bá. Iha aula ohin mós fó hanoin fali kona-ba avó sira nia kontributu ba tranzmisaun fiar nian iha família no, nafatin hodi refere ba katuas no ferik sira, Padre Sinodál sira evidensia importánsia atu núkleu familiár simu sira, ho solidariedade, atensaun no ternura, ema sira terseira idade nian. Nune’e mós ba ema sira ne’ebé moras, fó atensaun no kuidadu hotu, atu bele manán “kultura soe nian”, ne’ebé dalabarak Papa Francisco bolu ita-nia atensaun.

Hanesan portavós Vaticano nian Pe. Lombardi hateten, husi Sínodu ne’e mai ilas foun Kreda nian ne’ebé simu bolun atu haroman umanidade: “Kreda ni anaroman la’ós de’it naroman faról ida nian, ne’ebé hamriik metin iha fatin no leno husi dook; atu nia sai ahi-oan, eh ahi-lakan ‘maus’ ne’ebé akompaña ema sira iha sira-nia dalan, husi ain-hakat ida ba ain-hakat seluk”.

Ema na’in 253, entre Kardeál sira, bispu sira, relijiozu sira, matenek-na’in sira no reprezentante Kreda seluk nian marka prezensa iha Sala Sínodu nian to’o loron 19 mai, ba semana rua debate nian kona-ba “dezafiu pastorál  sira kona-ba família”. Lista partisipante sira nian inklui kabe-na’in 14 – kazál ida iha grupu matenek-na’in sira-nian no sanulu-resin-tolu iha grupu ouvinte sira-nian.