Kapítulu Jerál nu’udar esperiénsia Espíritu Santu nian

Kapítulu Jerál nu’udar esperiénsia Espíritu Santu nian

Liga intranetRoma – Loron 20 Setembru mak loron reflesaun nian kona-ba “Kapítulu Jerál nu’udar esperiénsia Espíritu Santu nian”. Reflesaun ne’e hato’o husi Pe. José Cristo Rey García Paredes, claretiano, estudiozu no espesialista iha Vida Relijioza.

Pe. José Paredes cmf, fahe nia reflesaun ba momentu lima hanesan: perspetiva, símbolu, podér karizmátiku, knaar, métodu.

Perspetiva ne’ebé tenke konsidera mak ida istóriku-teolójiku: “Jezús rekomenda ita atu nota sinál sira tempu nian atu deskobre Maromak nia vontade (Mt 16,1-3). Sinál sira-ne’e ita hetan iha istória no iha espasu jeográfiku. Realidade ne’ebé sai ho modu misteriozu reveladora. Tempu ne’ebé it amoris daudaun, mudansa epokál loos nian, kontinua sau tempu Aliansa nian, tempu Redensaun nian, tempu ne’ebé hetan redensaun!”.

Kona-be símbolu, tuir Pe. José, Kapítulu Jerál mak eventu simbóliku ida. «Jezús mak Mestre ida Sinál sira-nian. Iha Ninia moris buat hotu iha karákter simbóliku. Kapítulu sai eventu simbóliku. Imi-nia grupu simbóliku fó hanoin grupu simbóliku Jezús harii: grupu Sanulu-resin-rua nian. Ita hatene didi’ak katak ho númeru ne’e sai símbolu Israel foun nian! Nune’e mós komunidade-asembleia kapitulár sai tuir eleisaun no delegasaun irmán sira-nian, símbolu atuál Institutu “tomak” nian, ninia prezente, ninia memória, ninia mehi sira. Ita labele haluha buat ne’e, iha momentu hotu, basá ida-ne’e mak Kapítulu! Imi labele trai imi-nia irmán sira ne’ebé imi reprezenta! Sira ténkeser nafatin prezente simbolikamente!”.

Hafoin, ko’alia kona-ba podér karizmátiku, Padre José dehan katak “Kapítulu mak fenómenu ida konsentrasaun podér karizmátiku. Iha-ne’e ativa podér karizmátiku koletivu, simu nu’udar liman-rohan no revela iha tempu”. Nia subliña katak “eventu, akontesimentu hatama ‘novum’ [buat foun] iha istória. Maski nune’e, iha Kapítulu bele akontese buat ruma imprevizivel, bele iha akontesimentu, ne’ebé la depende husi ita-nia vontade, maibé vontade misterioza no previdente Maromak nian. Konviksaun katak Maromak hala’o nia obra iha Kapítulu jerál mak halo ita hanaran Kapítulu nu’udar eventu ida”.

Nu’udar knaar/tarefa, Kapítulu tenke preokupa la’ós de’it ho membru sira Institutu nian, maibé Institutu rasik, preokupa kona-ba liman-rohan karizmátiku ne’ebé tenke hatutan husi jerasaun ba jerasaun. “Buat ne’ebé importante mak halo memória kona-ba Maromak nia obra iha ita-nia Institutu no ita-nia resposta no kolaborasaun ba Ninia projetu”.

Kona-ba métodu, Pe. Paredes sujere métodu “appreciative Inquiry” ne’ebé, dudu atu haree “sinál vitál sira iha an rasik, iha komunidade, iha organizasaun sira no iha mundu ne’ebé ita simu bolun atu bá”. Hodi sita David Cooperrider, Pe. José dehan: “Ita-nia mundu la’ós problema ida ne’ebé ita tenke rezolve, maibé milagre ida ne’ebé ita tenek hakohak. Se loroloron ita foti konxiénsia no konxiente kona-ba sá mak moris  fó ba sistema umanu sira, ita sei kontribui ba prosesu konstrusaun moris ida boot no di’ak liután”.

Atu remata, nia fó pergunta ruma: “Ita fiar iha grasa ne’ebé horik iha ita? Katak iha-ne’ebé iha salan boot, grasa sai boot liután? Ita fiar iha Maromak ne’ebé mantein ninia Aliansa no katak ninia Espíritu hamoris buat hotu no ba buat hotu haraik futuru…? Buat hotu liga malu! La iha buat ida ne’ebé bele rezolve lahó relasaun. Ho abertura ba relasaun buat hotu moris fali”.

Hafoin kapitulár sira hetan tempu ida ba reflesaun molok ba fahe iha grupu tuir língua, hafoin fahe iha asembleia. Durante sharing, grupu sira buka indivídua ideia sira ne’ebé mosu, kestaun sira no proposta imediata ruma., hodi halo diálogu ho Pe. Paredes.