Konferénsia inter-inspetoriál Ázia Orientál (CIAO) prepara ba Kapítulu Jerál XXIII

Konferénsia inter-inspetoriál Ázia Orientál (CIAO)  prepara ba Kapítulu Jerál XXIII

Dili –  Irmán saleziana sira na’in 19, inspetora no delegada sira ba Kapítulu Jerál XXIII, husi Konferénsia inter-inspetoriál Ázia Orientál (CIAO) halibur hamutuk iha Dili, husi loron 4-8 Abríl atu prepara ba selebrasaun kapítulu ne’ebé sei hala’o iha fulan Setembru-Novembru 2014 iha Roma.

Marka prezensa iha enkontru ne’e, irmán Lucy Rose Ozhukayil, konselleira jerál no referente ba CIAO, no inspetoria Timor-Indonesia sai uma-na’in ba eventu ne’e.

Iha abertura enkontru nian irmán Lucy Rose fó hanoin kona-ba dalan ne’ebé halo atu prepara Instrumentu Serbisu ba Kapítulu ho komisaun rua no parte tolu  Instrumentu nian. Nia konvida irmán hotu atu loke an ba Espíritu hanesan Maria halo, atu ema ida-idak, komunidade no Inspetoria ida-idak haree prioridade atu hala’o. Entre liafuan sira seluk, nia  haktuir Reitór-Mor foun, Padre Ángel Fernández Artime nia liafuan ba Amu-Papa Francisco kona-ba pontu prioritáriu tolu: relasaun ho Maromak, dimensaun profétika komunidade fraterna nian no relasaun iha misaun. Loron dahuluk enkontru nian, iha parte dadeer dedika ba tranzmisaun Semináriu Marianu ne’ebé Irmán Maria Trinh husi Vietnam sai portavós. Semináriu marianu internasionál ho tema kona-ba “filialidade: kategoria ida ne’ebé interpela identidade mariana” hala’o iha tinan kotuk husi loron 23-28 Setembru.

Iha parte loraik 6 nian to’o 7 Abríl partisipante enkontru nian diskute kona-ba preparasaun ba Kapítulu jerál nu’udar konferénsia inter-inspetoriál, liuliu kona-ba liturjia ne’ebé entrega ba CIAO. Iha loraik loron 7 Abríl irmán sira ba reza Rozáriu iha Tasi-Tolu iha monumentu João Paulo II hodi apresia panorama no loron tuirmai bá paseiu iha Venilale hodi haree obra FMA no hasoru labarik no foin-sa’e sira.

Enkontru remata ohin ho impulsu atu kontinua sai fiél no fó sasin kona-ba vida konsagrada, hodi moris tuir Papa Francisco nia liafuan ba superiór/a maiór sira atu sai líder kerigmátiku, líder ne’ebé harohan no líder ne’ebé bibi-atan eh tau matan ba ema seluk.