Formasaun diretora no ekónoma sira hamutuk

Formasaun diretora no ekónoma sira hamutuk

Dili – Irmán FMA diretora no ekónoma sira husi Inspetoria Timor-Indonesia, halibur hamutuk iha loron rua nia laran (1-2 Marsu) ba formasaun konjunta kona-ba dokumentu própriu Institutu nian hanaran “Orientamenti per la gestione dei beni nell’Istituto delle FMA” no kona-ba organizmu hanaran INDMO (Instituto Nacional De Desenvolvimento de Mão-de-obra), Lei traballu, Seguransa traballu no Traballadór/a migrante sira.

Molok ida-ne’e iha tranzmisaun Verifica Ciao ba diretora sira.

Kona-ba dokumentu ”Orientamenti per la gestione”, ami haree de’it video ne’ebé Institutu prepara no hafoin Ir Carmen husu ba Irmán sira oinsá sira-nia sentimentu kona-ba video ne’e. Hafoin, nia subliña hikas diferensa knaar diretora uma no ekónoma.

Aprezentasaun kona-ba INDMO, halo husi Sra.Isabel de Lima, Diretora Nacional INDMO nian ne’ebé dehan katak INDMO harii ho ‘Decreto Lei no 8/2008’. Funsaun INDMO mak rejista fornesedór formasaun profisionál; akredita fornesesdór Formasaun Profisionál sira (FP); fasilita dezenvolvimentu no revizaun  kompeténsia atu aprova no rejista iha SKNTL; sertifika fornesedór FP; fasilita dezenvolvimentu rekursu aprendizajen; fasilita no estabelese rede formadór. Kona-ba sertifikasaun ETV nian sira depoizde tinan tolu sei hetan sertifikadu nivel 2 (oras 500-600 formasaun nian). Atividade ida INDMO hala’o tinan-tina ba estudente sira mak konkursu ba aptidaun nivel I no II.

Señor Francisco Tilman husi Diresaun Nasional ba Relasaun Traballu, aprezenta Lei Traballu ne’ebé Prezidente Repúblika promulga iha 21 Fevereiru 2012, ho finalidade atu: proteje, eduka, regula no orienta traballadór no empregadór sira; halo prevensaun ba disputa laborál liuhusi Lei traballu; seminár; rekolla dadus; negosiasaun koletiva; konsiliasaun no mediasaun; diálogu sosiál; rejistu organizasaun sindikatu traballadór no asosiasaun emprezáriu.

Aleinde aprezenta Lei iha mós matéri akona-ba seguransa Serbisu, iha-ne’e la’ós “Seguransa Sosiál”, maibé seguransa iha serbisu-fatin, hodi uza Ekipamentu Protesaun Individuál (EPI). Señor Sergio Ximenes subliña latak presiza prevene asidente sira traballu nian, no ne;e parte fundamentál ba empregadór no traballadór. Ierarkia prevensaun nian mak uluknana’i koñese kona-a perigu sira, limita eh elimina perigu, hafoin kontrola perigu, hadook an, proteje no halai sees. Maibé, iha mós ekipamentu ne’ebé presiza uza atu hala’o serbisu, hodi proteje an. Se karik ema serbisu ba ita mak ita la tau atensaun ba seguransa serbisu nian, ita sai kúmplise ba asidente sira.

Informasaun ikus ne’ebé simu husi ekipe Sra Isabel nian mak kona-ba dadus traballadór migrante sira: maioria traballadór sira mai husi Indonesia (mane 1185 no feto 68) no Xina (mane 642 no feto 128), enkuantu empregadór aas liu mak Xina (mane 175 no feto 113) no tuimai husi Indonesia (mane 47 no feto 20). Serbisu ne’e sira halo mak jerente loja, jestór merkadoria, tékniku, koziñeiru/a no enjeñeiru.

Haree ba dadus sira ne’e, halo ita atu haka’as an atu fó formasaun maibé mós formasaun ida kualidade nian atu hamenus maundeobra husi rai li’ur no hamenus dezokupasaun ba ita-nia foin-sa’e sira.