Hateke ba realidade atu hanoin ba asaun pastorál ba tinan 2018

Hateke ba realidade atu hanoin ba asaun pastorál ba tinan 2018

Dili – Loron 1 Dezembru 2018, halao programasaun inspetoria TIN ba tinan 2018, ne’ebe partisipa husi Madre, Foin-sa’e no leigu sira hamutuk ema na’in 45. Molok atu hahú  enkontru ida ne’e, iha dader hahú ho selebrasaun Eukaristia ne’ebé prezide husi Padre Acasio de Castro.

Depois de misa, enkontru hahú fali tuku 09.00 otl. Atu loke enkontru ba loron ne’e nian, hahú kedas ho lia makloke, husi madre provinsial Me. Alma,FMA ne’ebé koalia kona ba Estreia Reitor Mor 2018 “ Senhor, dá-me dessa  água” (Jo, 4,15), “Cultivemos a arte de Escutar e de Acompanhar”. Reitor Mor espresa nia hanoin kona ba ikona biblika ne’ebe hili kona ba Feto Samaritana, hakarak dehan katak ;enkontru Jezús ho feto Samaritana la husik ema indeferente, enkontru ne’ebé atu rona no lori ema  la’o ba oin, hodi halo pasu ba nia moris. Aleinde Reitor Mor nia Estreia, madre hatutan tan kona ba Papa nia mensajen kona sinódu ba foin-sa’e’e sira nian, pontu importantes ne’ebé ami sita iha ne’e mak pasu importante kona ba dixernimentu; uluknanain rekoñese situasaun, tuir buat ne’ebé Espíritu sujere, daruak interpreta presiza pasiensia atu komprende, datoluk mak hili, hatudu liberdade pessoal no koerensia moris nian. Husi Reitor Mor nia Estreia, ikus liu madre taka hodi hato’o mensajen kona ba Reito Mor nia vizita iha Timor Leste, objetivu, mak atu hametin liu tan ita nia komitmentu ba misaun, fó naroman ba ita atu ita bele hatan ba dezafiu ohin loron iha ita nia rai, tuir ita nia karisma.

Depois  de Madre Alma aprezenta tiha kona ba Estreia Reitor Mor 2018, kontinua kedas ho aprezentasaun husi Senhor Amandio Sarmento, docente iha UNTL kona-ba tema IMPAKTU HUSI SITUASAUN POLÍTICA BA VIDA “SOCIAL, KULTURA NO EKONOMIA” BA JUVENTUDE SIRA, mai ita ba rona hamutuk Senhor nia aprezentasaun:

  • Timor-Leste sai nudar País Soberania ida depois de hetan rekonesimentu mundo internasional nian liu husi ONU iha dia 20 de Maio 2002 hodi restaura ninia independensia total. Objetivu prinsipal ba povu Timor-Leste tomak nia moris diak, formula ona iha Lei Inan  ka Konstituisaun RDTL. Krize política nudar akontesimentu ida ne’ebe bele kauza instabilidade política ou kondisaun social nação ruma, hanesan mudansas ba governasaun, funu, terorismu, esst. Agora dadaun, ema barak debate hela atu hodi hatene saida mak “interese nasional ka interese komum” nudar forma ida atu lori ita ses husi interese pesoal e grupo nian. Ita nia Konstituisaun da República hateten momos hodi guia ita hotu hanesan cidadaun Timor atu lao tuir. Ikus mai mosu perguntas, “tamba sa mak sei iha nafatin desintendemento iha publiku konaba interese nasional ne’e rasik”?
  • Impaktu ba Aspeitu Ekonomia : Artigo 53

Konaba kestaun ekonomia liu-liu presu ba necessidade basiku ne’ebe sae la tuir presu merkadu internacional, ne’e kontra ona lei husi konstituisaun RDTL artigo 53 ne’ebe koalia kona ba “konsumidores sira nia Direitu”;

  1. Konsumidor sira iha direitu ba ben no servisu nia kualidade, ba informasaun loos no ba protesaun saude, ba seguransa no ba sira nia interese ekonómiku, no mós ba reparasaun ba danu,
  2. Lei maka dixiplina publicidade, no labele iha publicidade okulta, indireta ka enganoza.
  • Folin Necessidade Basico Sa’e: Espekulante sira iha merkadu ka market aproveita situasaun política hodi hasa’e sasan nia folin ba interese rasik atu hodi hetan lukru.
  • Investor dada An atu Investe: Ba businessmen sira importante atu tetu risku política e ninia impaktu ba organizasaun. Buat hirak ne’e presiza tetu didiak tamba mudansas ruma iha desizaun política iha nação ida bele hamosu impaktu bo’ot ba seitor finanseiru e ekonomia nação ne’e.

Risku política em geral relasiona ho governasaun nomos situasaun política e sigurança iha nação ida.

  • Impaktu ba Aspeitu Social : Iha aspeitu social, situasaun política bele fó impaktu ba:
    • Konflitu; mosu problema entre jovem sira
    • Desemprego; javem sira lakon fiar ba governo-estado tamba menus kampu servisu
    • Funsionario publiku; afeta ba funsionamentu servisu husi funsionariu publiku iha instituisaun estado nian.
  • Impaktu ba Aspeitu Cultura: Atu antisipa impaktu negativu husi situasaun política ne’ebe bele afeta ba cultura precisa forma mentalidade Juventude sira nian liu husi:
    • Edukasaun adekuadu
    • Hametin Valores social e normas culturais
  • Liu husi edukasaun ne´ebé adekuadu hodi fó formasaun iha valores sociais nomós normas kulturais nian ba juventude sira, bele fó garantia ba estabilidade, paz no desenvolvimentu nasiona.
  • Liu husi meius hirak ne´e mak sai nudar xave importante ba iha destinu moris díak nasaun ida nian. Nune’e, bele kria mentalidade ne’ebe pozitivu iha juventude sira nia vida moris lor-loron nian hodi bele garante ba iha estabilidade nasional.

Ne’e mak aprezentasaun husi Senhor Amandio, depois de aprezentasaun kontinua kedas ho pergunta no resposta.

Iha kraik ne’e pergunta ruma:

  • Pergunta husi Senhor Cipriano, husi Komunidade MM Venilale ne’ebé husu : Alternativu saida mak foti atu rezolve problema situasaun iha rai laran, liu-liu kona ba situasaun polítika, ekonomia, social no kultural?

Resposta ne’ebé Senhor Amandio hatan badak deit: “ Presiza fila fali ba kultura Timor nian “ NAHE BITI BOOT” tur hamutuk haree no rezolve ho ulun malirin, tau aas interese nasional no hases interese privadu.

  • Pergunta husi Madre Alma, ne’ebé husu :Senhor Amandio nia sujestaun,kona ba troka mentalidade iha aspetu formasaun valor kultura, ne’ebé bele loke dalan, ka bele sai lalaok positivu ba formador no edukador sira.

Resposta ne’ebé Senhor hato’o: ita nia knar mak fó orientasaun , edukasaun formal  kompleta deit, edukasaun informal  husi família rasik mak  nu’udar fonte no importante, nune’e presiza mos formasaun ba família sira.

Wainhira Senhor Amandio remata tiha ninia aprezentasaun, nu’udar sinal agradesementu nian madre Provinsial entrega prezente simlpes ba Senhor Amandio.

Iha lorokraik kontinua ho  serbisu grupo nian, ne’ebe hahú hodi hili liña asaun sira.

(Maria Sarmento Guterres)

Tags: programasaun